search
Sök
menu
Meny

Inomhusmiljö, boendemiljö

Har du klagomål kring din inomhusmiljö? Handlar det om att du blir störd ska du i första hand vända dig till den som stör. När du får problem med din lägenhet, ska du i vända dig till fastighetsägaren med ditt bostadsklagomål.

Men det finns situationer när det inte räcker. Då kan du vända dig till kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Här har vi försökt samla de vanligaste bostadsklagomålen, vilka regler som gäller och hur man kan gå till väga för att komma till rätta med problemen.

Eftersom buller är en stor fråga finns den inte bland länkarna under ”Bostäder”. Istället kan du följa länken nedan.

Temperatur i luft inomhus

Temperaturen i din bostad varierar beroende på vilken årstid det är. Du har rätt till en viss temperatur i din bostad oavsett årstid. Undantaget är onormalt kalla eller varma dagar som är av tillfällig natur.

Hur kallt får det vara?
Som hyresgäst har du rätt att kräva en lägsta temperatur på 18 grader, men många fastighetsägare har gjort överenskommelser med hyresgästföreningen om att hålla en temperatur på lägst 20 grader inomhus.
Kalla golv kan också vara ett problem ibland. Din golvtemperatur ska inte vara lägre än 16 grader under längre perioder.

Drag och kallras
Drag i din bostad kan orsakas av otäta fönster och dörrar eller felaktigt fungerande ventilation. Mindre otätheter från exempelvis fönster och dörrar är ingen olägenhet. Drag kan ge en känsla av att det är kallt i bostaden även om temperaturen är bra.

Hur varmt får det vara?
Normalt ska det vara högst 24-26 grader inomhus. Om du har det för varmt kan luften också upplevas som mycket torrare och det kan påverka hur du mår. Sommartid, under en värmebölja, får man acceptera att det blir varmare även inomhus (upp till 28 grader under kortare perioder). Riktvärderna gällde inte sommaren 2018 då det var extremt väder.

Vem har ansvaret?
Fastighetsägaren ansvarar för att utreda och åtgärda problem med inomhustemperaturen.

Vad kan jag göra?
Om du har problem med inomhustemperaturen i bostaden kan du göra följande:

  • Håll element fria från möbler och textilier
  • Placera inte soffor eller fåtöljer nära fönster eller balkongdörr
  • Håll luftintag och frånluftsdon rengjorda och öppna
  • Låt inte fönster stå öppna, vädra istället effektivt med korsdrag under en kort stund
  • Hissa ner persienner, markiser eller annat solskydd för att undvika solinstrålning
  • Vädra på byggnadens skuggsida i första hand vid hög temperatur utomhus och se till att fönster i soligt läge är stängda för att hålla varm luft ute. Vädra under nattetid då det är svalare utomhus
  • Använd fläkt eller portabel luftkonditionering för att få ner temperaturen inomhus
  • Felanmäl problemet till fastighetsägaren om dessa åtgärder inte hjälper.

Vad kan miljö- och hälsoskyddskontoret göra?
Om du inte tycker att fastighetsägaren har löst ditt problem inom en rimlig tid kan du anmäla detta till oss. Vi har möjlighet att ställa krav på att fastighetsägaren ska se till att du får rätt temperatur i din lägenhet.

Folkhälsomyndigheten om temperatur i luftlänk till annan webbplats

Temperatur i kranvatten

Bakterien Legionella är vanligt förekommande i jord- och vattensamlingar. Legionellabakterier anrikas lätt i stillastående vatten och trivs i temperaturer mellan +18 °C och +45 °C.

Varmvattnet i kranen ska inte understiga 50 °C. Det innebär en temperatur på ca 65 °C i varmvattenberedaren, beroende på längden på rören, om rören är isolerade, m.m.

Folkhälsomyndigheten om legionellalänk till annan webbplats

Allergi och inomhusmiljö

En god inomhusmiljö är viktig för att undvika besvär med hälsan. För personer med överkänslighet är detta särskilt viktigt, eftersom de ofta reagerar tidigare och mer på brister i inomhusmiljön än om man är frisk.

Vi tillbringar 90 % eller mer av tiden inomhus och inomhusluften är i regel sämre än luften utomhus.

När fler människor än normalt har besvär och besvären kopplas till en viss byggnad, brukar man tala om sjuka hus-symptom. Där finns ofta fukt- och mögelskador, bristande ventilation och luftföroreningar, s.k. kemiska emissioner. Det har också visat sig att man kan utveckla astma i dåliga inomhusmiljöer, t.ex. i en bostad med fuktproblem.
 
En person med astma eller allergi reagerar oftast på mycket små mängder främmande ämnen. De som är hyperreaktiva, alltså känsligare än normalt, kan vara mellan tio och tusen gånger känsligare än andra. Därför är det särskilt viktigt att ta hänsyn till dessa personer när man planerar inomhusmiljön. Man bör vara noggrann vid val av byggnadsmaterial och annat inredningsmaterial.

I Jönköpings kommun finns sedan 1994 en allergikommitté. Den fungerar som ett nätverk för praktiskt arbete med allergifrågor. Här finns representanter från olika kommunala förvaltningar, företagshälsan, Region Jönköpings län och skolorna. Kommittén har också ordnat utbildningsdagar och gjort inventeringar av olika inomhusmiljöer.

Pollenkollen, Region Jönköpings länlänk till annan webbplats

Astma och allergiförbundetlänk till annan webbplats

Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet: Miljöhälsorapport 2017länk till annan webbplats

pdf: affisch för en bättre miljö för allergiker (pdf, 400.3 kB)

Rök från vedeldning

Småskalig vedeldning kan vara en betydande källa för hälsoskadliga luftföroreningar. När man eldar ved och andra fasta bränslen i mindre eldstäder utan rökgasrening förekommer både sot och ohälsosamma partiklar. De är inte bra varken för människa eller klimatet. Genom att elda rätt kan du bidra till att minska utsläppen med upp till 50% samtidigt som luften blir bättre där du bor. 

Tänd i toppen - lär dig elda i vedkaminen på ett sätt som gynnar miljö, hälsa och plånboklänk till annan webbplats

Elda rätt och säkert i din eldstad

Miljöhälsorapport 2017, Folkhälsomyndigheten och Karolinska Institutetlänk till annan webbplats

Fukt och mögel i bostaden

Fukt kommer i stor utsträckning från oss själva. Våra kroppar avger fukt och många av våra aktiviteter har med vatten att göra t.ex. dusch, bad, matlagning och disk.

Genom en god ventilation håller man luftfuktigheten i balans.

Ibland kan fukten komma från mera oönskade ställen, markfukt eller nederbörd som läcker in eller genom en ledning som läcker. Fukt kan också byggas in i husets konstruktion och där påverka byggmaterial. Fukt kan leda till kemisk nedbrytning av byggmaterial och mikrobiologisk tillväxt, t.ex. mögel. Man räknar med att 10-30 % av vårt byggnadsbestånd har fuktproblem.

Fukt och mögel, Boverketlänk till annan webbplats

Kontakt

Hälsoskyddsenheten
Miljö- och hälsoskyddskontoret
Tfn 036-10 64 74